Impaktit

Impaktiter har fascinerats mänskliga civilisationer sedan förhistorisk tid, särskilt tektiter och obsidian från impaktzoner som var skarpa nog för att formas till verktyg. Det egyptiska tektitglas (libyskt ökensglas) hittades som en inlagd pjäs i farao Tutankhamuns bröstsmycke, ett tecken på att det ansågs värdefullt och ovanligt.

Den vetenskapliga förståelsen av impaktkrater och impaktgeologi tog form under 1900-talets andra hälft. Tidigare tolkades kratrar ofta som vulkaniska strukturer. Det var astrogeologen Eugene Shoemaker som etablerade impaktgeologi som vetenskap och identifierade de karakteristiska mineralerna som bildas vid nedslag.

Den moderna kristallhandeln säljer ett brett spektrum av impaktnärstående material, från äkta moldavit och libyskt ökensglas till mer generiska sueviter och tektitglas. Provenans och äkthet är centralt vid köp.

Impaktit är en av de mest genuint kosmiska stenarna på marknaden, i den bemärkelsen att den faktiskt skapades av en kollision med ett objekt från rymden. Det är inte en metafor utan ett geologiskt faktum. Varje bit impaktit är ett fysiskt vittne till en av jordens våldsamma möten med universum.

De kändaste impaktiterna inkluderar moldavit, ett grönt tektitglas från en nedslagstrakt i Bayern som spred smält material upp till 500 km bort. Libyskt ökensglas bildades vid ett slag i den libyska öknen för ungefär 29 miljoner år sedan och var känt av det gamla Egypten. Suevit är en blanningsbergart från Nördlingen i Bayern med inbakade sphärulitter och smeltor.

I kristallarbete är impaktit för den som söker en sten med en verklig kosmisk bakgrund, för den som lockas av stenens historia lika mycket som dess energi.